Ambulanspersonal (ambulanssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare) förväntas klara av både fysiska och psykiska påfrestningar och samtidigt utföra en patientsäker vård. Framförallt de fysiska påfrestningarna kan skapa muskuloskeletala besvär hos ambulanspersonalen. Muskuloskeletala besvär kan leda till arbetsrelaterade förslitningsskador i nacke, skuldror, ländrygg och knän. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet. Studien utfördes med kvalitativ design och en induktiv ansats där sex manliga deltagare intervjuades.

Många människor arbetar en stor del av sitt liv och det är därmed viktigt med en hållbar hälsa för var enskild individ genom alla deras yrkesverksamma år. Studier visar att både fysisk och psykisk hälsa är viktigt i arbetslivet. Byggindustrin är ett utsatt yrkesområde med stora hälsorisker. Det finns idag mycket forskat inom byggindustrin som helhet men inom yrket plattsättning finns det idag nästan ingen forskning. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga muskuloskeletala besvär hos plattsättare och använda modellen för krav, kontroll och stöd i syfte att bedöma om det kan bidra till att förklara någon form av muskuloskeletala besvär.

Bakgrund: Personer med muskuloskeletala och psykiska diagnoser står för 57 % av sjukskrivningarna i Västerås. Majoriteten av dessa är kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion även beaktar psykiska aspekter, så som copingstrategier. Syfte: Att kartlägga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 månader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan män och kvinnor samt mellan personer med psykiska och muskuloskeletala besvär. Metod: En enkätbaserad deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Bakgrund: I Sverige utgör muskuloskeletala och psykosociala besvär idag de främsta orsakerna till långvarig sjukskrivning för såväl kvinnor som män. Ungefär varannan vuxen har smärta från rörelseorganen. Detta har även visat sig gälla för yrkeskategorin musiker/kompositörer, men utsattheten bland jazzmusiker är ännu obeforskad. Arbetet som musiker är förenat med en rad riskfaktorer för muskuloskeletala besvär. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa en hälsoenkät och utifrån den kartlägga muskuloskeletala besvär, hypermobilitet, fysisk aktivitet och psykosociala faktorer hos jazzmusiker i en storbandsorkester.

PRMDs står för playing/performance-related musculoskeletal disorder och är ett begrepp som förekommer bland orkestermusiker. Det innebär smärta i muskler och leder som är relaterat till musicerande och påverkar musikers prestationsförmåga. Prevalensen varierar mellan tidigare studier och kunskapsläget för Sverige är bristfälligt. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av muskuloskeletala besvär bland medlemmarna i en svensk symfoniorkester men även variationen mellan sittande och stående arbetsställning vid musicerande samt grad av fysisk aktivitet och sambandet mellan dessa faktorer och muskuloskeletala besvär. Som en del i en större tvärsnittsstudie genomfördes en enkätstudie bland medlemmar i en svensk symfoniorkester.

The purpose of this study was to investigate whether cannabis use can affect cognitive functions. The method that was chosen to answer the purpose of the study was a general literature review. Article search occurred in the databases PsycINFO and PubMed. Nine articles were selected based on the study?s inclusion criteria.

För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ.

Musiker är i stor omfattning drabbade av spelrelaterade muskuloskeletala besvär (PRMD). Bland musikerna är stråkmusiker, däribland violinister och violaster, särskilt drabbade. Violinister och violasters rörelser under musicerande involverar bland annat asymmetrisk hållning och höga krav på precision i rörelserna. Det är väl känt att smärta kan påverka och förändra rörelsekontrollen. Ökade kunskaper om rörelsemönster vid musicerande och eventuella avvikelser vid smärttillstånd kan ha betydelse för prevention och rehabilitering av PRMD.

Muskuloskeletal smärta är vanligt förekommande hos barn och ungdomar. Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters erfarenhet av smärtproblematiken hos barn och ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativ intervju av 10 sjukgymnaster från Finland och Sverige. Sjukgymnasterna arbetade inom primärvård och hade särskild erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Studien har en multipel fallstudiedesign som analyserades genom manifest innehållsanalys.

Smärta är ett stort folkhälsoproblem. Det finns idag flera olika fysioterapeutiska behandlingsmetoder med hög evidens för samma typ av smärtproblem och diagnos vilket gör att det i kliniken skiljer sig vilken behandlingsmetod som används. Akupunktur är en av dessa metoder och evidensen för akupunktur vid olika muskuloskeletala smärtproblem är välbeforskad. Syftet med denna studie var att kartlägga fysioterapeuters kliniska användande av akupunktur på patienter med muskuloskeletal smärta inom primärvården i Norrbottens län. Data samlades in genom en egenutformad webbenkät.

Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och påverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohälsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvär. Den viktigaste komponenten i återställning av balansen är tid för återhämtning.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Introduktion: Både dator- och mobilanvändandet har under de senaste åren ökat markant. Därför har relaterade muskuloskeletala problem ökat, eftersom dator- och mobilanvändande har visats vara en riskfaktor för nack/skuldersmärta samt ländryggsmärta. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga besvär i nacke/axlar och ländrygg som är relaterat till dator- och mobilanvändande hos elever på ett gymnasium i årskurs tre i Norrbotten. Metod: En enkätundersökning genomfördes på 78 gymnasieelever i årskurs tre på ett gymnasium i Norrbotten. Enkäten utformades av författarna själva med inspiration från andra studiers enkätformulär.

Det är känt att tandläkare har en ökad frekvens muskuloskeletala besvär från nacke, övre extremiteter och rygg samt upplever mycket stress i sitt arbete. Studier har visat att tandläkare som har dessa besvär upplever sin arbetssituation som mer otillfredsställande och rapporterar mer ångest samt visar sämre psykosocial hälsa.Studien har genomförts med syfte att undersöka frekvensen av muskuloskeletala besvär, stressrelaterade symptom, skillnader mellan de som arbetade i offentlig respektive privat regi samt skillnader mellan kvinnliga och manliga tandläkare. I Uddevalla och Vänersborg valdes ut 32 tandläkare, 16 vardera från privata och offentliga mottagningar. Åtta kvinnor respektive män i vardera gruppen. Undersökningen gjordes i form av en enkätstudie.